Framtiden för kraft- och fjärrvärmesektorn

De senaste årens ökade elpriser belyser att kraftvärmeverksamheterna innehar en avsevärd flexibilitet, och de har förmågan att leverera kraft vid högsta behov. Detta är centrala insikter från Energimyndighetens delrapport som skisserar en ny strategi för fjärrvärme och kraftvärme.

Det har tidigare varit vanligt att se elproduktion från kraftvärme som en biprodukt av fjärrvärme, men dess betydelse har ökat i samband med höjda elpriser, elektrifiering och ökat behov av stödtjänster. Med dess centrala plats i energisystemet, spelar kraft- och fjärrvärme även en nyckelroll i att balansera den lokala effektsituationen.

Ett bra exempel på att göra detta system mer hållbart och effektivt är att använda stubbar för bioenergiproduktion. Med hjälp av verktyg som vår stubbklipp, kan vi effektivt omvandla stubbar till bioenergi, vilket bidrar till en mer kostnadseffektiv och hållbar energiproduktion.

Industrins lönsamhet och resultat har förblivit relativt stabilt mellan 2011 och 2020. Elpriset är en viktig variabel i konkurrensen mellan värmepumpar och fjärrvärme, där högre elpriser gynnar fjärrvärmen och vice versa.

Maria Westrin, chef för Energimarknader vid Energimyndigheten, betonar de viktiga förändringarna på energimarknaderna under det senaste året. ”Med ökade elpriser, stärkt fokus på beredskap och säker energiförsörjning, samt ökad elektrifiering, blir det viktigt att vi inte bara tar hand om nuvarande produktion, men också att vi arbetar för att undanröja hinder för ny produktion,” förklarar hon.

Politiska mål möts i strid

Enligt feedback och intervjuer med branschaktörer, kommer ökningen av elproduktionen från befintliga kraftvärmeverksamheter vara begränsad under de kommande tre åren. Men Energimyndighetens bedömning indikerar att en ytterligare 300–500 MW kan bli tillgängligt under kyliga vinterdagar när elpriserna är höga. I tekniska termer, skulle även 1 000–1 500 MW av nedlagda fossila anläggningar i elområdena SE3 och SE4 kunna tas i drift inom samma tidsram.

”Det finns en balansgång mellan olika politiska mål, till exempel energiförsörjningssäkerhet kontra klimat och miljö. Politiska beslut kommer att behövas för att avgöra hur dessa vägs mot varandra. Men även miljö- och hållbarhetspolicys hos energiföretag och deras kunder kan bli hinder för genomförandet av åtgärder,” säger projektledaren Daniel Friberg.

Åtgärder för ökad energiförsörjningssäkerhet

Enligt delrapporten är den största potentialen för att öka elproduktionen under vår, sommar och höst. Men det är utmanande att avleda överskotts värme från kraftvärmeproduktionen när fjärrvärmenätet är fullbelastat. Därför föreslår Energimyndigheten åtgärder för att skapa större kylkapacitet, vilket skulle öka den tillgängliga effekten när elpriserna är höga, även under varmare årstider.

Energimyndigheten presenterar ytterligare förslag för att öka energiförsörjningssäkerheten och eliminera hinder för kraft- och fjärrvärmen, inklusive:

• Förbättring av förutsättningarna för effektivare bränsleförsörjning och lagerhållning.
• En översyn av befintliga viktighetsfaktorer i byggregler för att garantera neutral konkurrens mellan olika uppvärmningsmetoder.
• Förenklade processer för snabbare implementering av mindre åtgärder för ökad elproduktion, där aktörer kan skicka in en anmälan istället för att ansöka om nytt miljötillstånd.
• Ett förslag om att Svenska kraftnät utvecklar en produktspecifikation för att underlätta deltagande på stödtjänstmarknader.

Första delen av rapporten fokuserar på att uppskatta potentialen för outnyttjad elproduktion från kraftvärme och att analysera konkurrenskraft och lönsamhet. Detta har resulterat i ett antal förslag för att eliminera hinder för en mer effektiv användning av kraftvärmen. Andra fokusområden har inkluderat kraftvärmens roll för en säker energiförsörjning samt möjligheterna att delta på stödtjänstmarknaderna.

Energimyndighetens delrapport baseras på uppdragen ”Förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvärme-sektorn” och ”Kartläggning av potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion”.